Syftet med vår studie var att undersöka några arbetslags funktion, uppgifter och samarbete ur ett arbetsmiljöperspektiv. Vi besökte tre skolor där vi tidigare har gjort vår verksamhetsförlagda utbildning. På dessa skolor valdes sex lärare ut som arbetar i fyra olika arbetslag. Lärarna intervjuades enskilt och vi använde oss av kvalitativ metod. Undersökningen visar att arbetslaget har olika betydelse för olika pedagoger beroende på hur arbetslaget ser ut.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka hur musiker inom den afroamerikanska musiktraditionen ser pa? sitt musikaliska la?rande. Deltagarna har haft olika musikaliska bakgrunder sa? som la?tskrivare, frilansmusiker och instrumentalla?rare. Underso?kningen tar sin teoretiska utga?ngspunkt ur ett kulturpsykologsikt perspektiv da?r synen pa? la?rande ses som en process som utvecklas mellan individer i en lokalt ra?dande kultur.

Detta är ett examensarbete som genomfördes som ett utvecklingsarbete på en förskola som ligger i Malmö. I detta utvecklingsarbete samarbetade vi med ett arbetslag, som bestod av två barnskötare och en förskollärare. Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera samt försöka ge förslag till en utveckling av pedagogernas språkutvecklande arbetet. Detta syfte framkom då arbetslaget hade uttryckt sig till oss att de hade svårigheter i att ta sig vidare inom detta område, samt att se hur arbetet hjälper barnens språkutveckling. Våra frågeställningar under arbetet var ?Hur ser det språkutvecklande arbetet ut hos arbetslaget på avdelningen Granen? Hur kan Granen arbeta vidare med sitt arbete inom språkutvecklande arbete? Hur kan vi hjälpa arbetslaget utveckla deras reflektionsarbete?? Vilka är arbetslagets uppfattningar om reflektionsmaterialet? Under utvecklingsarbetet så har vi använt oss utav den sociokulturella teorin, konstruktivismen och Donald Schöns tankar om reflektion som teoretiska perspektiv för lärande och tänkande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur modersmålslärare upplever arbetet i ett arbetslag och vilken funktion den har. Med dessa utgångspunkter vill vi undersöka om samverkan i ett arbetslag har något betydelse för elevens lärande och vilka fördelar respektive nackdelar lärarna ser med arbetslaget. Vidare vill vi ta reda på om samverkan i arbetslaget kan bidra till modersmålsverksamhetens utveckling. Denna studie har gjorts i två modersmålsverksamheter. I insamlandet av empiri har vi använt oss av kvalitativa intervjumetoder med 15 modersmålslärare, och observationer vid sex olika tillfällen. Vi kom fram till i vår undersökning att arbetslaget upplevs mer som en socialt och reflekterande funktionsform än ett beslutsfattande forum.

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

Demens a?r en vanlig diagnos hos a?ldre personer i Sverige. Syftet med denna studie var att underso?ka hur och varfo?r omsorgspersonal pa? en gruppbostad fo?r personer med demens anva?nder sig av klargo?rande kommunikation i det dagliga omsorgsarbetet. Studien har en etnografisk ansats, och datainsamlingsmetoden a?r deltagande observation.

Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.

BakgrundEtt mål för mitt arbetslag har sedan starten 2001 varit att arbeta i ämnesövergripande projekt.Jag upplever dock att samarbetet mellan ämnena inte har prioriteras.SyfteSyftet med min aktion var därför att försöka stärka samarbetet mellan ämnena. Minfrågeställning var hur arbetslaget kan arbeta tillsammans för att underlätta ämnesövergripandeprojekt.MetodAktionsforskning syftar till att åstadkomma en förändring av en verksamhet och skapa insiktoch kunskap om hur denna förändring går till. För att genomföra föreliggandeutvecklingsarbete har jag använt mig av aktionsforskningens metoder. Jag har initierat enhandling i arbetslaget, följt processen och reflekterat över den på ett systematiskt sätt genomobservationer, loggboksskrivande och gruppintervjuer. Aktionen genomfördes läsåret 2006-2007..

I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

Denna studie behandlar la?rande av yrkesidentitet, vilket betraktas som na?got som ba?de skapas och uppra?ttha?lls i en specifik yrkespraktik. Syftet a?r att, ur den nyutexaminerade sjuksko?terskans perspektiv, underso?ka la?rande av yrkesidentitet.Det teoretiska ramverket utgo?rs av det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, da?r allt ma?nskligt handlande och ta?nkande ses som situerat i sociala sammanhang. La?rande betraktas utifra?n detta perspektiv som en pa?ga?ende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra ma?nniskor.Studien baseras pa? kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfo?rts med nio nyutexaminerade sjuksko?terskor.

det här arbetet handlar om hur olika dtyrdokuments direktiv angående förskollärare och barnskötare i förskolan förändrats genom tid. vad har varit tyngdpunkten för personalen i arbetslaget utifrån de mål och riktlinjer som funnits. först gör vi en tillbakablick i historien från 1800 talets mitt och ser hur personalstyrkan såg ut och vad som var viktigt gällande utbildning och lämplighet men också vilken roll som gavs enligt styrdokumenten. vi beskriver även faktorer som skiljer de olika yrkesgrupperna ät såsom styrdokument och utbildning som krävts för de olika yrkesgrupperna. Vi använder oss av intervjuer för att ta reda på hur förskollärare och barnskötare upplever sina roller i arbetslaget i förhållande till givna styrdokument.

Detta arbete handlar om utarbetandet av matriser som stöd i undervisningen i svenska som andraspråk, på en gymnasieskola i södra Sverige. Tonvikten har lagts vid framtagandet av matriserna.Utöver framarbetandet av matriserna genomfördes en enkätundersökning för att skapa en överblick över lärarnas uppfattningar om framtagandet av dessa matriser. I ett lärararbetslag utarbetas matriserna genom gruppdiskussioner, men även genom enskilt arbete.Undersökningens syfte är att undersöka om man kan ha användning av matriser som ett stöd i undervisningen i svenska som andraspråk. Dessutom undersöks inställningen till elevinflytande när det gäller utarbetandet av dessa matriser. Frågan om hur man gör matriserna till levande dokument behandlas också.Metoden för undersökningen är en kvalitativ analys av de enkätsvar som pedagogerna i arbetslaget, som är med om att utarbeta matriserna, svarar på.Detta examensarbete resulterar i att arbetslaget nu har en struktur att följa som är anpassad till vår nivågruppering i svenska som andraspråk.

Studien syftar att undersöka hur åtta förskollärare uppmärksammar relationer, konflikter, sociala roller samt makt i arbetslaget. Vidare behandlas barnens påverkan av eventuella konflikter samt maktrelationer som sker i arbetslaget utifrån förskollärarnas tankar. Förskollärarna har intervjuats i syfte att få ta del av deras tankar och resonemang om makt och konflikter och hur barnen kan påverkas av vad som sker i verksamheten. För att analysera förskollärarnas resonemang, har bland annat Säljös (2000) sociokulturella perspektiv, Galtungs (1969) teori angående konflikthantering samt Harre ochVan Langenhoves (1999) positionerings teori använts.  Resultatet visar att förskollärarna är medvetna om att olika typer av konflikter och olika positioner etableras inom arbetslaget och att barnen påverkas negativt av vad som sker inom arbetslaget enligt förskollärarna.

Syftet med denna studie är att få en tydligare bild av hur det är att arbeta i arbetslag med olika yrkesroller. Studien ger en översikt av lärares och fritidspedagogers historia samt om deras yrken, samarbete, arbetslag och tidigare forskning på området. Jag valde att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer. Jag intervjuade åtta pedagoger varav tre var fritidspedagoger och fem var lärare, från tre olika skolor samt genomförde tre arbetslagsobservationer, en observation per skola. Mitt resultat visar att det inte är någon större skillnad mellan lärares och fritidspedagogers yrkesroller i arbetslaget.

Syftet med studien var att underso?ka hur barn a?r delaktiga vid bokla?sning, med tillho?rande boksamtal. Underso?kningen utgick fra?n ett sociokulturellt perspektiv med fokus pa? att allt la?rande a?r situerat, samt att la?rande sker i interaktion tillsammans med andra individer. Fo?r att synliggo?ra barns delaktighet vid bokla?sningstillfa?llena och boksamtalen valde vi att anva?nda videofilmade observationer som metod fo?r att samla in material, detta gjordes a?ven fo?r att inte ga? miste om va?rdefull information.